Har suttit och läst lite olika bloggar, mest såna där man har förlorat sin partner, eller ska göra eller kanske själv har någon form av sjukdom... Sedan Henriks olycka är jag så blödig, så rädd. Jag blir lätt ledsen när jag läser om sånt här, är ofta orolig att något ska hända med dem jag älskar mest. Ska inte läsa såna bloggar, blir ju bara rädd och ledsen. Men å andra sidan så tänker jag ofta vilken tur vi har. Vilken tur att vi alla lever och är friska. Man ska vara rädd om livet, för man vet aldrig vad som händer.